det sjukaste jag har varit med om - rädsla.


jag har, ända sen jag var liten, blivit rädd när folk springer emot mig.
men detta tar priset..

igår när jag och emil precis kollat på en film så gick jag upp i mitt rum och höll på med något
som låg på sängen. jag märker att han springer upp för trappan, så vänder jag mig ditåt
och ser honom hela vägen, han skulle "skrämma" mig. när han kommer fram så ser jag liksom
inte honom, blir så jävla rädd för honom så jag skriker rakt ut och börjar röra mig bakåt,
landar på sängen och fortsätter ner på golvet där jag hamnar i typ fosterställning.
där börjar skratt attacken, samtidigt som tårarna bara rinner,
så chockad
.

jag har aldrig blivit så rädd i hela mitt liv, och hjärtat ska väl dunka snabbare när man är rädd?
mitt kände jag inte ens, det var bara en sån sjuk känsla allting. i chock.

det måste sett jävligt roligt ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0